Jag skriver, just nu, i ett anfall av STRYKA, TILLTRO och SJÄLVKÄNSLA. Jag sitter i min skrivarlya i Göteborg, tittar ut över takåsarna. Har just haft en lång diskussion med en vän, han är en grym formgivare och illustratör. Vi diskuterade hur det känns när man VET vad man vill göra, och man TROR på det också, egentligen, men det kommer att innebära att man måste ta ett kliv ut i något okänt. Man kommer att behöva stå för sina val inför omgivningen, och det enda man behöver från dem är att de också TROR på en. Men om de inte gör det, om de skulle titta på en med den där blicken ni vet: ena ögonbrynet lätt lyftat, och i ögonen står det: Jasså det tror du, lille vän, och hur skulle det gå till har du tänkt dig? Då kan det där modet, den där styrkan, blåsas bort på en sekund.
Nu vill jag säga, till alla er som är på väg att ta det där steget, till alla er som är på vippen att VÅGA PÅBÖRJA RESAN MOT ATT VARA DEN DU VERKLIGEN ÄR: Jag önskar dig STYRKA! TILLTRO! SJÄLVKÄNSLA!
Och till alla er som lyfter det där förödande ögonbrynet, till alla er som sänker styrkan, tilltron och självkänslan hos den som repar mod att våga:
SKÄMS PÅ ER.
Hej vän från förr...! Du skriver ju vad jag precis gjort - tog klivet. Hur mår du? Grattis till debutroman och tusen kramar från din gamla sambo!
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaGillar din blogg och dina tankar skarpt! Grattis till din bok och din begynnande karriär som författare. Jag och min sambo skriver båda två på våra första romaner, han inom ungdomslitteraturen och jag inom vampyr genren. Vi står på oss trots omgivningens skepsis, och det tycker jag att alla ska göra! Alla förtjänar att göra det dom verkligen vill.
Kramar
//Monie