Sitter på kontoret vid datorn, stora fönstret ut mot havet, vattnet upprört därute, vinden ruskar om i träden, fåglarna flyger i lovar över vågorna.
Då kommer det. Som en explosion i bröstet, insikten:
Jag har skrivit en bok, och nu ska den komma ut.
Jag hade en historia att berätta, och snart kommer människor att läsa den.
Jag hade ett mål, jag antog utmaningen. Jag stupade, jag föll, jag reste mig igen. Jag gav aldrig upp för jag visste att det jag hade att berätta var viktigt, jag slutade aldrig att leta efter ord som kunde beskriva det jag ville säga. Under många år levde jag med en liten, glödande boll i bröstet, jag trodde på mig själv, jag trodde på det jag gjorde, jag kämpade mig fram i motvind.
Jag hade ett mål, och nu har jag nått det.
Utanför fönstret glider måsarna på uppvindarna, och jag känner lyckotårarna rinna ner för kinderna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar