På årets första Blekinge UPP-möte (http://blekingeupp.blogg.se) föddes ett nytt uttryck av misstag: The power of bla bla bla. Det var någon som sa det i en parentes bara, orden kom flygande över bordet och där satt jag, och så kom de där orden, och de vill inte lämna mig i fred nu.
The power of bla bla bla.
Sannerligen!
Så mycket i denna torktumlare som kallas kulturbranschen handlar om bla bla bla. Snacka snacka snacka, synas synas synas, höras höras höras. SE MIG HÖR MIG SE MIG HÖR MIG!
Det är som en koffeinkick genom kroppen, man är på den där konferensen eller den där festen eller den där företagsfrukosten, och man står i sitt hörn med sitt glas och alla pratar runt omkring en och det står lysande klart i neon: DEN SOM INTE HÖRS FINNS INTE.
Och då börjar munnen att babbla, the power of bla bla bla oh please save me from invisibility och vad som kommer ut spelar mindre roll bara jag talar om MIG SJÄLV MIG SJÄLV MIG SJÄLV jag snackar och snackar och andra snackar och snackar, de snackar om sig själva och jag snackar om mig själv, orden far som projektiler genom rummet, alla hör men:
ingen lyssnar.
The power of bla bla bla blir så lätt till en rymddräkt, inom den andas jag bara mitt eget återvunna syre gång på gång, min läppar rör sig men mellan mig och den som ska höra orden finns ett tjockt, ljudtätt glas. Vi står där, på konferensenfestenföretagsfrukosten, med våra glas, i våra rymdräkter, och vi tröstar oss alla med the power of bla bla bla. Och när vi går därifrån har vi inte hört ett ord av vad någon annan har sagt, det enda som ekar i rymdhjälmen är:
Vad sa jag?
Hur sa jag det?
Tyckte de om mig,
tyckte de att jag var smartsnällsnyggkommersiell?
Minns de mig, finns jag finns jag finns jag?
The power of bla bla bla är motsatsen till samtalet, till kommunikation. Om du inte kan samtala, om du inte kan lyssna istället för att höra, om du inte kan kommunicera istället för att babbla, då har jag bara detta att säga:
SHUT UP AND WRITE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar